söndag 30 oktober 2011
Tristan & Isolde.
Kollar på Tristan & Isolde och det är inget fel i den filmen, den är jättefin och jag tycker om den men en sak som verkligen stör mig: de gråter hela tiden.
Alltså... både Tristan och Isolde har konstant tårar i ögonen och ja, det är en sorglig historia och sådär men känns lite väl överdramatiskt att de ska GRÅTA hela tiden :/ Borde inte folk bli lite misstänksamma då...? Jag hade ju anat att det var något skumt på G om två personer gråter hela tiden och speciellt när de ser på varandra eller är i varandras närhet. Hm.
Good movie though. Fick lite orgasm i början med alla fighting-scenerna, mihi.
Lördag kväll.
Trevlig kväll igår trots en liten personlig incident som ingen behöver veta mer än till dem jag sagt det till. Well well, we all make mistakes.
Har tänkt och funderat lite på varför jag inte klarar av när folk är arga på mig. Förmodligen är det för att jag inte har tålamodet att vänta på att de ska förstå att jag bättrar mig, om man nu gör det, det är ju inte alltid men oftast vill jag hoppas på. Jag vill att de ska sluta vara arga bums direkt och inte en, två veckor senare när jag bevisat motsatsen att "hey jag är inte sådär dum i huvudet hela tiden, bara ibland" typ. Är väl dags att jag lär mig det här, det är väl ännu en sådan grej när man blir vuxen som alla hela tiden tjatar om. Bli vuxen... bli vuxen.. ahhhhh jag är Peter Pan(da).
Kvällen igår började på Vallås där jag hjälpte Jimmi och co. med smink och det blev riktigt nice. Sen drog jag vidare till Tess på Andersberg och där var det ett jävla ståhej, på ett bra sätt men när det blir för mycket folk som skriker så pallar jag inte mer och det kände Danielle också så vi drog in till stan redan halv elva och off we go till James rockbar. Där blev det cider, trevliga människor, icke trevliga människor och jag hade en riktigt kul kväll i helhet.
Hade svårt att somna inatt, och ja jag vet ju varför, men det slutade med att jag låg i fosterställning och lyssnade på Jan Guillos Ondskan till jag somnade vid drygt 5, sen vaknade jag till och från fram till ett då jag gick upp. När jag skulle resa mig upp märkte jag att mitt ena ben är helt stelt och gör förbannat ont, dessutom har jag ont i nacken och liksom i lederna... Ja det är väl så det ska vara efter en utekväll i Halmstad! Inte för att Halmstad är särskilt mycket vildare än andra ställen... men okej vi säger en utekväll på James i Halmstad då, för där är det nog lite vildare än resten utav stan, tror jag. Gör ont på en hel del andra ställen också men det låter så förbannat emo o säga att "det gör ont i hjärtat mitt" buhuuuu! men är väl så det ska vara. Nu gör jag blodpudding, tjohej.
lördag 29 oktober 2011
Hos tandläkaren.
Nedskrivet i juni 2011.
När jag först kom dit ville de fotografera mina tänder med den underliga "röntgenmaskinen" och då måste man ju få såna grejer i munnen. Det var helt jävla omöjligt för mig att ha kvar de där i munnen när de ville röntga. Antagligen ligger mina kräkreflexer såoppas högt fram att varje gång de tryckte in "grejen" i käften på mig så kom en reflex och jag höll på att spy och spottade ur dem. De försökte då med mindre (de var inte mindre, faktiskt) men då fick de iaf två bilder. Sen ville de se på mina visdomständer och därför trycka in de där grejerna längre in i munnen på mig. Det gick inte och jag sa till slut att NÄ nu får det räcka.
Som tur var (?) hade tandläkaren fått återbud efter min tid och kunde därför borra i mina tänder samma dag eftersom det var så "ytterst nödvändigt." Först skulle jag få bedövning... och nu måste jag säga att jag har absolut inga som helst problem med att gå till tandläkaren, tycker nästan att det är det minst läskiga som finns när det gäller läkare osv. Det är mer läskigt att gå till en vanlig doktor än till en tandläkare. De hade en ny bedövning hos tandläkaren som endast bedövar tandköttet istället för hela munnen och kinden som den gamla. Den här nålen gör heller inte ont och jag behövde ingen bedövningssalva före sticken. Det gick bra och jag kände ingenting men fick då höra att den här bedövningen skulle smaka SKIT vilket den gjorde. Fruktansvärt, går inte ens att beskriva, men hellre det än smärta och lidelse. Den här nya bedövningen håller inte lika länge efteråt heller vilket är ett plus, men kanske inte för mig som behövde borra så mycket. Innan tandläkaren skulle börja borra sa jag med pipig röst "kan ni inte hämta min pappa? han sitter i väntrummet!" och kände mig som ett barn. De hämtade pappa som tyckte det var mer läskigt än mig och dessutom gick ut efter en kvart för att fixa grejer med jobbet i telefon. De började borra och bedövningen höll inte så bra på alla ställen men ändå - jag höll ut. Det är så sött när man borrar att en assistentandläkare sitter jämte och håller en på armen sådär "stå ut vännen" aktigt. Det hjälper faktiskt, tror nästan hon/han är där BARA för att kunna stödja patienten. De borrade i mina framtänder och även i en kindtand. De sa att de la i en "tillfällig" fyllning, av någon underlig anledning, det är något nytt tydligen, och jag ska komma dit igen den 13 september och borra igen och då kanske rotfylla. Jag ser ICKE fram emot detta men gör mitt bästa för att kunna komma dit och förhoppningsvis höra "dina tänder har ju blivit tusen gånger bättre! du kan gå hem och här får du ett pris för bästa tandskötare genom tiderna!" och så kommer jag med i tidningen.
Trots att det gjorde så jävla ont i två dagar i mina tänder så det tog en timme för mig att käka våfflor så var det en helt OK upplevelse. Jag har dock en vit klump mellan mina två framtänder där det varit ett hål som nu ser helt sjukt ut men det är ingen som märkt något såvida jag inte sagt något så det är ju bra.
Har förresten borrat klart och jag behövde icke rotfylla. Nu är mina tänder all better med riktiga fyllningar och jag vågar le igen utan att skämmas :) Happy panda!
Paranoid... panda?
Nae igår var jag verkligen inte på topphumör. Så satans misstänksam, orolig och paranoid gällande ALLA.
Handlade först och främst om att jag verkligen låg och funderade på varför folk egentligen tycker om mig? Jag är ju en ganska tråkig prick utan några speciella talanger som fångar folks uppmärksamhet eller beundran, inte särskilt galet attraktiv så jag är ingen att visa upp för andra vänner, jag är inte rik så jag kan inte skaffa vänner på det hållet, det är inte alltid folk förstår min humor och jag blir lätt missuppfattad så folk tror bara jag är weird och omogen... Tycker de verkligen om mig, vill de verkligen träffa mig eller är jag bara en sorts börda eller tidsfördriv när de har tråkigt? De kanske umgås med mig pga rent medlidande? Man borde inte ligga och fundera på sånt sådär på kvällskvisten för det kan ju bli så att man faktiskt börjar tvivla, eller undra, och tänka alldeles för mycket.
Dessutom tror jag att jag har ett chip inplanerat i knäet efter en alien abduction förra året... We are not alone.
Monkeys.
Bara jag som inte förstår varför folk tycker att apor är söta?
Speciellt orangutanger och shimpanser... De är ju helt fruktansvärt fula. Det finns inget gulligt med skrynkliga, halvhåriga, skrikande minimänniskor med helt sjukt konstiga armar/ben/händer... Tyvärr... :/
Halloween coming up!
.... Och jag hade planerat att klä ut mig till panda, vad annars? Men det får bli katt eftersom det är lite lättare och roligare kanske. Dessutom är det extremt jobbigt att hitta en pandadräkt bara några dagar innan Halloween...
Ny blogg!
Behöver en ny start så skapar en ny blogg :) I den här nya bloggen ska jag inte skriva deppiga inlägg, iallafall försöka undvika detta... utan om jag uppdaterar i den här gamla bloggen så är det de mer "känsliga" och deppiga inläggen... Så den här är inte stängd än!!!
Men om ni vill läsa lite roligheter så besök http://galenpanda.blogspot.com/ :D
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)