onsdag 23 februari 2011

Nemos tatuerning på Eminem.


http://nemo.myshowroom.se/eminem-2/

Bara jag som trodde det var en tatuering på Jungfru Maria fram tills nu? :S

Free fall.


Underbar låt med In flames från albumet Reroute to Remain.

Egobilder, lol.




















Lägger dom bara här för att veta var jag har dom :P

I never seem to understand.
The time, the place, and who I am.
Define a way to stay alive,
It’s like I’m living a lie.

måndag 21 februari 2011

Snurrig text från 04.16...


Det kan låta svårt att tro, med tanke på att jag är så ärlig och öppen, att det finns saker som jag inte berättat. Drömmar och tankar, hemligheter. Jag har hemligheter som ingen annan vet om. Bara för att jag är öppen så betyder det inte att jag berättar allt, jag vill inte berätta allt. Jag tror att man måste ha vissa hemligheter för sig själv samtidigt som man måste vara ärlig. Det är därför det är så svårt att skriva en självbiografi, eller ja… en slags liten självbiografi eftersom det faktiskt finns saker jag inte vill att någon annan ska veta.

Jag ska inte behöva skämmas så som jag gör ibland. Jag ska inte behöva vara rädd att berätta hur jag känner. Vi fick ju se vilken konsekvens ärlighet om sitt mående kan ha för några dagar sen. Man blir inte tagen på allvar om man är ärlig, är det så? Spelar det någon roll om man är ärlig på internet eller framför sina vänner? Det är inte fel att uttrycka sig på internet, varför tror folk att det är det? Varför tycker folk det? När man mår dåligt behöver man få ur sig allt för annars exploderar man till slut.

Vissa väljer att fotografera. Vissa väljer att skriva i en dagbok med lås. Vissa väljer att slåss. Vissa väljer att skriva i en öppen blogg. Vissa väljer att måla eller rita. Vissa väljer att lägga ut bilder på bilddagboken. Vissa väljer att skriva dikter. Vissa väljer att skära sig. Vissa väljer att supa sig fulla eller droga. Vissa väljer att vara elaka på internet. Vad är det för skillnad egentligen? Knappt någon alls. Det är bara metoden som är skillnaden men syftet är densamma. Egentligen kanske det inte finns någon som fejkar att denne är psykiskt sjuk? Är det inte hemskt egentligen, att folk tror att man fejkar? Är det inte hemskt att inte bli tagen på allvar? ALLA vill ha uppmärksamhet, det finns ingen som inte vill ha det. Medvetet eller omedvetet så strävar man efter bekräftelse och uppmärksamhet. Vissa väljer att bli fotograferade, halvnakna i Slitz…

Om det nu är så att alla vill ha uppmärksamhet, varför anses det som fel då? Vem vill inte bli förstådd, få tröst, få förståelse, få bekräftelse, få den känslan att man inte är så ensam som man tror?

Jag har lärt mig att inte ångra mina metoder. Min metod att skära sig var den sämsta metoden jag har testat, men jag försöker att inte ångra det. Hur mycket jag än kan hata mina ärr så kan jag inte helt ärligt säga att jag inte fick ut någonting utav det. Jag fick fly ifrån verkligheten, jag fick fly ifrån smärtan, jag fick få ur mig alla känslor, jag fick uppmärksamhet, men det är inte uppmärksamheten som jag tycker var det viktiga. Jag fick framförallt erfarenhet. Nu vet jag att skära sig inte är rätt metod. Jag har äntligen förstått att det inte är rätt metod, inte för mig och inte för någon annan. Det tog sex år för mig att förstå, det kan ta mindre eller mer tid för andra. Det viktiga är att alla borde lära sig att det inte är rätt metod. Jag vill hjälpa människor, jag vill stötta andra i samma situation. Jag vill få fram budskapet att det finns andra metoder, bättre metoder, metoder som hjälper mer och som inte skadar dig. Jag strävar inte längre efter uppmärksamhet för den har jag fått och den får jag fortfarande, på andra sätt. Jag strävar efter att få ut mina känslor på ett hälsosamt sätt och att hjälpa andra i samma situation som mig.

Jag vill inte skriva om att ärr är vackert eller att skära sig är en bra utväg för det är inte sant. Det är inte bra att skära sig, det är inte bra att skada sig själv för att handskas med smärtan inuti. Men det är inte fel att försöka handskas med smärtan inuti, det är aldrig fel att försöka hitta utvägar. Det handlar om överlevnad. Man gör det som krävs för att överleva.

Jag ser inte ner på dem som skär sig, jag ser inte ner på någon. Jag förstår, utan att låta självgod, mer än vad många andra förstår. Jag har varit där, jag har kommit därifrån. Alla kan komma därifrån, alla kan hamna där.

Det finns andra sätt att överleva på, sätt som är hälsosamma och som gynnar istället för att skada. Alla måste bara hitta det sättet som gynnar… Det kommer alla göra, det är aldrig försent.

Citat Jonas Gardell - Jenny


Ibland tror jag att jag inte finns. Jag är en påhittad person på en internetsajt. Jag är en upphittad tjej på en hittegodsavdelning. När jag var liten drömde jag om att få komma bort på varuhuset så att de måste efterlysa mig i högtalarna. Att vara så fullständigt i centrum för allas oro och uppmärksamhet.

När jag var liten gjorde jag av misstag en ängel. Eller jag frammanade en ängel i snön i en glänta bortanför mitt barndomshem. Jag visste inte om ängeln ville mig väl eller illa. Jag visste också att fallna änglar finns. Och allting faller. Förr eller senare faller allt. Det visste jag inte då men det vet jag nu. Men frågan är om änglar verkligen är särskilt intressanta om de aldrig fallit från sin himmel? Är att vara hel verkligen det mest eftersträvansvärda? Som när man köpt ett nytt matbord och ängsligt oroar sig för den första fläcken eller repan. När den äntligen kommer kan man andas ut och börja vara som vanligt igen. Det måste finnas sprickor för att omvärlden på gott och ont ska kunna sippra in.

Oskulden är inte ett tillstånd utan ett icketillstånd. Det enda man kan göra med en oskuld är att förlora den. Det som kännetecknar paradiset är att ingenting kan hända där. Man kan inte röra sig. För om man är i paradiset och börjar röra sig, rör man sig med nödvändighet ut ur paradiset. Så där får man sitta blick stilla i rädsla för att vad man än gör så fördärvar man det paradisiska. Vågar inte äta vid sitt nya matbord av rädsla för att fläcka ner det. Och det enda man har är en poänglös oskuld som hindrar en från att leva, för om man lever måste man acceptera detta att det gives ingen oskuld.

Vi är alla borttappade på varuhuset. Ingen ropar i högtalarna.


Edit: Fast i boken står det "kille" istället för "tjej." Underbar bok, helt underbar.

söndag 20 februari 2011

SPARK! live @ Down Town

Underbar spelning igårkväll! Fick träffa nytt trevlig folk, bl.a. söta Isabelle och det var grymt roligt! :) Synd bara att det var så många som knuffades och höll på... gillar inte sånt.

Här är en video när Spark! spelar live

och bilder kommer upp på facebook och bdb sen =)

torsdag 17 februari 2011

Gubben i lådan.


Hatar egentligen mainstream och allt som har med det o göra... brukar avsky låtar som alla "fjortisar" tycker om men den här går inte att ogilla.. Så jävla bra.

Testar ny nyans!


Viva 873 Golden Honey
Hoppas den blir bra! Just nu ser den väldigt fin ut och hoppas att den blir lite mer gyllene... den jag hade sist blev mer askig, underligt nog o.O och efter ett tag försvann den fina färgen och blev lite mer... grönaktig och väldigt ljus :P

Det här blir nog finare =)

onsdag 16 februari 2011

Onsdaaagen.

Äntligen har jag internet igen amagad!
Vi var ju tvungna att lämna in datorn så jag har haft två nätter utan ljudbok, herregud. Har nog blivit lite väl beroende utav det... Men kunde sova hyfsat bra iallafall, även om det var lite jobbigt, haha. Just nu lyssnar jag på Stephen King - Drömfångare som är baserad på en utav mina favoritfilmer - boken är lika bra! Men svårt att få tag i Stephen King ljudböcker... Kanske borde läsa mer.

Min mobil är trasig på något sätt. När jag fäller ut mobilen så släcks skärmen men den fungerar när jag har den ihopfälld o.O Har en Sony Ericsson Walkman, någon som haft samma problem?

Har varit i skolan idag och vi skulle arbeta med projektarbeterna, om det är någon som skulle tänka sig att vara med i en "dokumentär" om självskadetebeteende så säg gärna till! Går ju att vara anonym och så.. :P

PS. Har ju inte fått mer läsare :(