Ensam hemma.

Nu är jag alldeles ensam hemma! Vad ska jag göra då... ta ett bad? Kanske.. kolla på film ifred eller lyssna på musik? För första gången på länge har jag TRÅKIGT och jag ÄLSKAR det! Det är inte tråkigt som i dåligt tråkigt utan bara väldigt avslappnande och inte göra någonting alls. Tyvärr måste jag ju städa snart.. men kan unna mig en liten paus :P

Igår kom älskade Kaoti hit <3 vi hyrde 3 filmer - Jennifers Body, Dorian Gray och The Haunting eller No-Do som det står på framsidan av filmen.
Jennifers Body handlar om tonåringen Needy (Amanda Seyfried) som har en bästa vän som heter Jennifer (Megan Fox) och de bor i den lilla staden Devil's Kettle. I början av filmen får man se Needy på ett mentalsjukhus/kvinnofängelse och hon börjar berätta filmens historia efter att hon slagit ner en personal och hamnat i ett isolerat rum. Historien börjar... En kväll åker de på en spelning i en bar där indiebandet Low Shoulder spelar. Samma kväll brinner hela baren ner med Jennifer och Needy lyckas ta sig därifrån, det gör även bandet, men många andra människor dör. Low Shoulder lurar med sig Jennifer i sin van och lämnar Needy själv utanför den brinnande baren. Efter den kvällen sörjer hela Devil's Kettle över de som dog i branden, alla förutom Jennifer som mystiskt dyker upp i skolan efter att hon kommit blodig hem till Needy - spytt upp en svart sörja och sen gått igen. Samma dag som skolan sörjer blir en elev på skolan brutalt mördad och många av hans organ har blivit uppätna - och det händer igen. Needy misstänker att Jennifer blivit besatt av en demon kvällen som baren brann ner - och resten ses i filmen. Filmen är mörk och otroligt humoristisk även om den anses som skräckfilm, med vissa roliga inslag. Bra soundtrack dessutom! Och väldigt duktiga skådesspelare och smart handling, bra dialoger osv. 5/5 helt enkelt.
Dorian Gray är baserad på Oscar Wildes historia "Dorian Grays porträtt" men har hört och läst att filmen inte är riktigt som den historian. Den (filmen) handlar om unge Dorian som efter sin morfars död får flytta in i hans hus i London. Där möter han konstnären Basil Hallward (Ben Chaplin) som ber om att få måla av Dorian. I början av filmen ser man hur Dorian hugger ihjäl en okänd person och blod stänker över hela hans ansikte.. Sen går tiden tillbaka och man får se hur han anländer till London. På en fest tillsammans med Basil möter Dorian den karismatiske Henry Wotton (Colin Firth) och de blir vänner. När Dorian får se sitt porträtt som Basil målat så frågar han "ser jag verkligen ut sådär?" och lovar ganska naivt djävulen sin själ om han alltid får se ut som han gör på porträttet. Efter ett tag in i filmen märker Dorian hur hans yttre skador försvinner ifrån hans kropp, och hamnar på porträttet och hans liv fylls (med hjälp av Wotton) av droger, alkohol och sex. Dorian själv åldras inte och förblir lika vacker och ung som alltid - men efter att ha förälskat sig i Wottons dotter så märker han att han inte lever ett riktigt liv som odödlig, resten visas ju i filmen... Filmen får 5/5 och klassas som en av mina favoritfilmer - det är bra handling, snyggt filmad, bra dialoger och väldigt bra skådesspelare (bland annat min favorit Rachel Hurd Wood) och filmen är väldigt mörk och "dirty" om man kan säga så.
No-Do eller The Haunting är en film baserad på verkliga händelser kring den katolska kyrkans propaganda filmer. Filmen är spansk. I början ser man hur en kvinna hittas i ett hus med döda kroppar, och de säger att hon sover dvs ligger i koma. Ett par flyttar senare in i det huset, 60 år senare, samtidigt som den här kvinnan vaknar upp ifrån sin koma. I huset hör kvinnan oväsen på nätterna och ser barn (tre flickor) i sina drömmar. Man får också möta en präst som tycks ha gjort undersökningar för den katolska kyrkan, om övernaturliga händelser ska klassas som mirakel eller inte. Paret har ett barn som kvinnan är väldigt rädd om - eftersom deras första barn dog av en tragisk olycka (verkar det som) som kvinnan var inblandad i för 10 år sen. Efter händelserna i huset så beslutar sig en doktor att deras nyfödde son måste omhändertas av mannens föräldrar - och kvinnan börjar undersöka, tillsammans med prästen, om vad som egentligen händer i huset. Efter att orden "Frun är ond" blivit skrivet i väggen med blod som enligt ett vetenskapligt test bara innehåller hälften så mycket kromosomer som hos människan så tror mannen också på vad kvinnan och prästen säger. Filmen får 4 eller 3/5 eftersom den är väldigt obehaglig men ganska krånglig och trots det vid vissa delar ganska uppenbar och förutsägbar. Bra dialoger och bra skådesspelare och bra handling dock.

Nu ska jag se på någon film, ta ett bad, röka och städa undan alldeles ensam och det ska bli jätteskönt. Sen kanske jag går ut o gungar lite...