Inatt läste jag och Mimmi min gamla dagbok - tanken har aldrig slagit mig tidigare att läsa den. Det är 8 år gammal och när jag läste den högt ville jag skratta och gråta på samma gång. Det var en chock att lösa att jag som 10-åring ville ta livet av mig och hur hemska tankar jag hade om mig själv när jag var 12. I dagboken står det 2 eller 3 år av mitt liv och jag vill bara lägga in små citat från den.
"21 juni 2003
Vi ska snart till farmor. Jag vet inte om jag klarar det riktigt. Allt krånglar och så nu. Snart vill jag bara gömma mig någonstans där ingen hittar mig."
"24 juni 2003
Och det slog mig. Jag har blivit behandlad fel. Ingen förstår hur rätt jag har. Har jag tänker, jag tänker på mitt eget sätt. Andras hjärnor är fulla med vågor medan min är raka linjer."
"3 maj 2004
Jag hatar mig själv, jag har nästan ingenting och leva för. Kanske det är som alla säger att jag är elak och en jävla bitch, nu vet jag att de har rätt. Så fucking rätt. Jag är inte snäll, jag är inte den snälla flickan längre. Jag är den freakade typen. Jag tänker fan ta självmord. Jag har ju inget att leva för. Nu har jag äntligen fattat varför alla tittar på mig som om jag borde vara på ett zoo istället för här. Jag vill dö, jävla mig, fucking mig, jävla dumma cpade Jonna! Jag kommer inte kunna sova, ingen veckopeng, inga kompisar på hela veckan. Ingenting. Ingen har gjort så dumma saker som jag gjort. Helst vill jag bara sitta hemma imorgon och skämmas. Ligga i sängen, stirra ut i luften som någon på mentalsjukhus. Jag behöver fan vård så dum i huvudet jag är. Och ska jag gå till skolan imorgon? Jag har redan snattat och då kan jag lika gärna skolka, jag är ju ändå lika korkad som en som fått en tegelsten i huvudet. Jag hatar mig själv för det jag gjort! Stackars mamma och pappa som har ett sånt missfoster till unge. Aldrig att jag skulle ljuga för dig dagbok, helst vill jag visa för mamma vad jag har skrivit men då skulle det verka som om att jag skrev allt bara för att mamma skulle se det."
10 maj 2004
20 kr. Skriv och ritböcker. Jag hoppas du fattar att jag mår så jävla dåligt. Jag vill inte höra "Du fattar väl att ingen vill va med dig" men jag säger inte att det är fel. Jag vill inte ta mer! Varför gör du det då? Jag vet inte! Jag mår inte bra, jag vill att alla andra ska få känna det är att vara fet, misslyckad och trög! Jag vet ta mig fan inte vad jag ska göra. Stackars mamma och pappa som har ett sån freak till barn. Jag berättade för mamma om idag och hon verkade inte arg men besviken. Hur skulle jag känna om jag var henne? Jag förtjänar inte något! INTE VÄNNER, INTE KÄRLEK, INTE ETT RUM. INGENTING!"
"21 maj 2004
Saknar en riktig vän, väldigt mycket."
"23 maj 2004
Jag vill inte erkänna vem jag är, som om jag är missnöjd med mig själv fast jag inte är det. Kanske vill jag gå och låtsas vara någon annan. Kan ingen trösta mig, krama om mig? Det finns ingen som kan få mig må bättre."
(första tecknet att jag skar mig i dagboken)
"24 maj 2004
Jag mår inte så bra. ----- är väl min vän men jag ljuger när jag säger att vi är bästisar. Egentligen finns det ingen som bryr sig. Alla säger lova att inte göra om det men jag känner inget stöd hos dem."
"30 juni 2004
----- är min bästa vän men hon får mig göra dumma saker ibland. Jag vill bli en bättre människa men det finns ingen som kan hjälpa mig bli det. Jag hatar att ingen lyssnar på mig. Nu behöver jag inte skära mig mer för de små kattungarna river så det räcker."
Sen står det mer saker om tillexempel när jag klippte mig och färgade underhåret rött och hur elaka alla hade varit i skolan då och andra incidenter som involverar skolan och typ... The devilworship-fucked up school Furulundskolan -.- det står också att det åskar och är dåligt väder ute för att Gud hatar mig..
Jag blir helt tom på ord... Vissa saker som står här är helt obeskrivliga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar