Jag kommer fortfarande ihåg att jag vaknade på onsdagen den 9nde, med huvudvärken som dunkade i huvudet och stressen i bröstet inför matteprovet på eftermiddagen. Men när jag gick upp så satte jag igång spotify, gick in på 90tals och fest-lista, höjde volymen och sjöng HÖGT samtidigt som jag dansade omkring i rummet. Jag vickade på höfterna, jag hade armarna i luften, jag snurrade, jag log och jag sjöng verkligen. Jag dansade av mig sovkläderna, dansade på mig vardagskläderna samtidigt som jag skrek till We're going to Ibiza och I just had sex. Dagen före hade jag fått finbesök och det fick jag samma dag igen. Jag tror verkligen att Crippe har bidragit till en hel del av min glädje, men det är så mycket annat OCKSÅ. Jag har blivit av med destruktiva människor i mitt liv, jag har bjudit in andra mycket bättre människor... Människor som drar fram mina negativa sidor är borta. Jag har skärpt till mig gällande skola och min allmänna syn på livet är ljusare.
Trots att jag förmodligen inte har betett mig så som jag borde.... Jag skäms egentligen när jag tänker på vilket spel jag spelat, hur korkad jag var, att jag inte tänkte på andras känslor utan bara mina egna och trots att jag vet inom mig att jag faktiskt varit ett jävla svin mot vissa människor - så känner jag det nu - glädje. Jag är glad, på riktigt. Det är liksom... bra. Bra ibland.
Gör om, gör rätt. Nu ska jag göra rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar