Blur.

Upppppdate.

Gick bra idag på anställningsintervjun :) Hoppas jag får det sommarjobbet... de verkade jättetrevliga och så. Jag tror att det är något som jag kommer tycka är riktigt roligt!

Inte druckit cola på två dagar, herregud. Druckit en energidryck idag för att försöka undvika superdupermegahemsk-migrän, haha. Det har varit nästan olidligt på det stadiet förra veckan och den här. Det är nog för att jag har ett koffein + socker beroende genom colan. Usch, att det ska behöva vara så svårt.

Har studiedag på torsdag och fredag, då kan jag stanna hemma i sängen med gott samvete.. Men ska tamejfan gå till skolan imorgon så att jag åtminstone har en dag avklarad. Det ska nog gå bra. Finns ju massa människor där som jag tycker om. Sanna möter mig nog på morgonen också, då blir allt bra. AJ LOVE HER.

Ska ut och gunga snart och tycka synd om mig själv för jag har jätteont i min vänstra arm/axel/skulderblad.. hha hela det där området dvs. Idag har varit en ganska okej dag även om jag var ganska deppig på morgonen...

Blubb.

Nu ska jag iväg på en sommarjobbintervju hos HFAB. Hoppas att det går bra, jag är jättenervös.

Courage.

Nu ska jag vara helt ärlig.

Jag trodde att det var över... att allt var över. Men jag vet nu med tanke på de senaste månaderna att det har börjat igen.

Det är kaos i mitt huvud igen. Allt är kaos. Jag är misstänksam, som förut. Jag är rädd, som förut. Jag kan inte sova, som innan. Jag har panikångest, som innan. Jag får ibland lust att gråta trots att det inte finns någon anledning, som innan. Jag är nedstämd och deppig nästan hela tiden, som innan. Jag har inte lust till någonting, som innan. Jag tänker på döden, som innan. Jag tänker på att skada mig själv, som innan. Jag tycker att allt är mitt fel, som innan. Jag vill inte gå ur min säng, som innan.

Och ett annat ganska illavarslande tecken: Jag skriver hellre på internet att jag är ledsen än berättar det för någon personligen. Det är lättare att skriva det såhär för då slipper jag ta det direkt med någon, jag slipper få frågor jag inte vill svara på, jag kan själv skriva något, radera och skriva om istället för att bara spy ur mig allt. Jag kan själv välja vad jag vill och inte vill skriva. Det skulle vara ganska skönt om det fanns något som hette internet-terapi. Att man chattade med någon terapeut på internet eller mailade med någon. Jag tror att jag om verkligen var helt ärlig mot alla omkring mig så skulle det kännas lite lättare men jag vet också att det kanske skulle förstöra mycket, eller? Jag är så orolig hela tiden. Jag känner det där trycket i bröstet, den där hopplösa känslan. Och det är inget pms som jag skyllt på innan, jag har vetat länge att det är påväg neråt. Jag vill inte ha det såhär mer, jag önskar jag kunde vakna upp imorgon och allt det här skulle vara glömt och så känns det nästan ibland men sen kommer kvällen och hopplösheten igen. Vad ska jag göra? Jag kan inte uppskatta det jag har trots att jag har så mycket, jag har allt man kan önska.

Jag vet att jag inte borde vara så ärlig på internet, det skadar bara egentligen. Men just nu vill jag bara få ur mig allt och få bort den där tunga känslan i bröstet som kommer när jag inte berättar för någon. Så ni som läser, vilka ni än är, ni får bli mina terapeuter för en stund.

Inte druckit cola på hela dagen idag. Haft migrän i en vecka, har nog någonting med det o göra. Eller för att jag är så jävla spänd hela tiden. Kan inte slappna av, baw. Ska försöka göra något annat nu.

Edit: Jag försöker göra normala saker. Jag försöker gå upp på morgonen med ett gott humör men jag kan inte låta bli att känna en meningslöshet med allt, och det känns hemskt. Hur kan det vara meningslöst att gå till skolan och träffa kompisar? Det spelar ingen roll hur mycket jag låtsas för känslorna finns där hela tiden, gömda någonstans och snart kommer de fram. På något sätt måste det synas, märkas på mitt beteende. Märker ingen att det är något som är fel eller är jag så bra på att dölja det?

Det känns som om jag bara vill vara ifrån det sociala livet, egentligen. Jag vill inte göra någonting, jag ville inte ens fira min födelsedag på något sätt, är inte det lite underligt? Inte ens en liten fest, en krogrunda, ingenting. Jag ville inte fira för jag kände ingenting. På ett sätt är jag tom men på ett annat sätt är jag full utav känslor. Går det ihop? För så känns det, ungefär. Och jag ska inte ljuga, jag känner mig glad ibland, men det går inte att njuta av lika länge som jag vill och lika länge som jag borde. Det säger typ poff och sen är allt dåligt igen. Jag känner mig grå. Grå och dammig.

Ibland känns det som om det är fysiskt omöjligt för mig att gå upp på morgonen. Mina ben och armar låser sig och jag bara ligger. Jag vill inte lämna sängen ens för att äta, även om jag gör det. Allt är rutiner och allt är styrt utav en slags motor. Jag är en robot, jag är inte mig själv. Jag själv ligger och stirrar upp i taket medan kroppen går och gör annat.

Alice practice.

It's my own cheating heart that makes me cry.

I’m feeling so guilty about any old shit
this is it, this is it, this is it, this it
the end was always coming and now its here

so this is the grand finale
the crescendo of demise
this is the happy ending
where the bad guy goes down and dies
this is the end
with me on my knees and wondering why?
cross my heart, hope to die
its my own cheating heart that makes me cry

Failure.

Kan inte sluta tycka synd om mig själv, kan inte komma ur det här "självömkande träsket" är allt bara handlar om mig. Jag vill bara vara normal, jag jag jag jag jag jag. Det handlar egentligen bara om mig själv.

Let the raining teardrops rain down on me tonight
iIthink making up, faking up stories is alright
tick tock stop the clock, fiction is my thing
my attitude is always I and me and mine

Fan-brev till John Ajvide Lindqvist.

Om någon vet var man kan skicka fan-brev som går till honom, så säg gärna till mig... Publicerar det här mest på skoj :)

Hej John!

Det känns konstigt att skriva och kalla dig för John eftersom jag alltid använder både ditt förnamn och dina två efternamn när jag nämner eller skriver om dig.

Jag har aldrig tidigare skrivit ett ”fan-brev” till någon författare, artist, skådespelare eller något band, förmodligen för att det alltid finns så mycket som jag vill säga men jag vill samtidigt inte låta ”cheesy”, som man kan kalla det, eller som ett typiskt fan även om jag erkänner att jag är det gällande dig. Hm, nu får jag väl börja med alla komplimanger och hyllningar… innan jag skriver för mycket.

Jag läste eller rättare sagt lyssnade på Låt den rätte komma in när jag var 16 år och som nästan alla 16 åringar idag så var jag inne i en djup depression och hade inte mycket som jag tyckte om eller såg upp till. När jag hade lyssnat klart på boken som jag hade lånat på biblioteket så var jag helt ställd. Den berörde mig otroligt mycket och det gör den fortfarande, jag kan ibland ligga och lyssna på vissa speciella kapitel bara för att det gör mig lugn. Det var precis det du gjorde – du gjorde mig lugn och avslappnad. Jag kan inte säga att dina böcker gjorde mig frisk för då skulle jag ljuga, för det krävs en hel del mer än några böcker för det, men de var definitivt en del i mitt tillfrisknande, faktiskt. Att lyssna på ljudböcker var som någon form utav meditation, ett slags sätt att tänka på något annat men det var samtidigt inte så att jag flydde ifrån alla problem som fanns då, utan mer som ett sätt att bearbeta dem.

Jag kan inte räkna upp alla skolarbeten jag har gjort som har handlat om dig eller om dina böcker på mina fingrar, inte ens om jag använder mina tår också. Jag sitter här och försöker skriva någonting som förklarar allt… jag har suttit och tänkt, skrivit, raderat och skrivit om men det är svårt att finna de rätta orden.

Jag vill egentligen skriva en liten text om varje bok, novell och text som du har skrivit men det skulle bli alldeles för långt. Jag skriver istället bara om en bok, nämligen Lilla stjärna. Min pojkvän köpte Lilla stjärna till mig när vi firade ett år tillsammans, han hade till och med beställt den långt i förväg och jag hade inte ens behövt nämna för honom att jag ville ha den. Det var en utav de få böcker som jag verkligen läste. Jag satt uppe en hel natt och bara läste. I den berättelsen hittade jag små delar utav mig själv. Det kändes som om du hade fått veta alla mina mörkaste hemligheter, drömmar och tankar och använt dem som bas för vissa delar utav boken. Nu vill jag inte att du ska tro att jag är precis som Theres och Teresa men du förstår säkert hur jag menar.

Det som jag gillade mest var vargarna och deras betydelse i boken. Jag var själv och hälsade på en kompis i Stockholm i höstas och då var vi på Skansen endast för den anledningen att försöka få en glimt utav vargarna och den upplevelsen vill jag berätta för dig. De visade inte sig, såklart, så vi gick till baksidan och hoppade över det lilla staket som finns där. Vi gick fram till stängslet och hittade ett hål så att man kunde se rakt in. Jag kan även berätta att det finns sammanlagt tre stängsel inklusive det lilla staketet så det var inte någon fara för oss att stå där. När vi klev fram och kikade in så slutade vi båda att andas. Bland träden drygt tre meter rakt framför oss stod det en varg och någon meter jämte den vargen låg det två till. Vi tog genast fram våra kameror och började filma för det här var ett sådant ögonblick som bara måste dokumenteras. Vargen bara stod och tittade på oss och vi tittade tillbaka och vi stod så i flera minuter, och jag vet inte vad vi sa till varandra men det fanns inga ord som behövdes sägas just då. Det var någonting inuti mig som väcktes till liv den dagen men jag kan inte riktigt förklara vad det var. Det var ett utav de mest underbaraste och skrämmande ögonblicket i mitt liv och det var då jag också kunde förstå boken bättre. Jag har alltid varit en kämpe för vargarna och deras rättigheter att få finnas i Sverige och jag blev det desto mer efter mötet på Skansen. Jag vet inte varför jag berättar det här för dig, egentligen, men det kändes som något du skulle kunna förstå och kanske uppskatta.

Och till sist:

Jag lyssnade nyligen på ditt radiosommarprogram och det spelar ingen roll vad du pratar om, du skulle kunna sitta och prata om aluminiumfolie, petflaskor och brödrostar – jag skulle förmodligen vara lika intresserad ändå. ”Monstren dras till lukten av otacksamhet.” Ja herregud, med dem orden blev jag helt ställd för det är ju så! Jag beundrar verkligen dig, John, för att du är så oerhört klok och för att du träffar rätt varenda gång. I varje text du publicerar finner jag någonting jag utan tvekan kan relatera till och något som jag anser vara ”komplett sanning” om man kan uttrycka sig så, nästan som en liten uppenbarelse. Underbart, helt otroligt underbart. DU är underbar. Så jag säger tack – för allt som du har gett mig med dina böcker och allt som du kommer att fortsätta ge mig med dina böcker. TACK. Verkligen. Tack.

Bildbomb, igen.

Idag känner jag mig jättefin, det vill jag visa... haha! Längesen jag kände mig såhär bra med mig själv! Varje dag som jag har fixat till mig och så så har jag haft riktigt bra självförtroende. Känns bra som fan. Det enda som är lite synd är att mitt hår skiftar så jävla mycket i orange :P men men. Behöver inte ens redigera mina bilder längre tycker jag, även om jag gjort det nu bara för jag har haft tråkigt men det är knappt någonting... bara fixat till hyn liiiiiiiite grann :)

Agonoize in my heart.

Idag fyller jag 19 år! :D

Som present till er (för JAG fyller år lol) så tänkte jag skriva upp alla bra Agonoize låtar som jag tycker att ni som gillar industrial osv. ska lyssna på.

Album: Sieben (hela albumet är grymt bra men här är utvalda låtar)

Låtar:

1 - C.O.A

2. I against me

5. Last days on earth

6: Gottlos

7: Deleted

9: Unchained

11: Knick knaeck slashed open

Extra låt: Opus dei

Album: For the sick and disturbed

1. A cut inside my soul

2. Schaufensterpuppenarsch

6. Schaufensterpuppenarsch (harder)

Album: Assimilation chapter one

8. Die for blood

Album: 999

2. Sacrifice

8. Sacrifice (remix by Aesthetic Perfection)

Album: Ultraviolent six

2. Glaubenskrieger

5 Pavillon 5

Andra låtar:

Paranoid destruction

Sacrifice (Chinese theatre remix)

Bis das blut gefriert

Äntligen något ifrån hjärtat.

Äntligen så har jag kunnat skriva ner hur jag känner men det spelar kanske ingen roll om jag skriver det här eller inte, för det är inte en jävel som kommenterar eller säger någonting ändå. Jag vet vilka som bryr sig även om de inte säger någonting. Jag vet vilka som läser och jag vet att de som läser borde läsa, för det mesta.

"Det här är säkert det femte tomma dokumentet jag försöker skriva något vettigt i. Förmodligen så kommer jag att radera allt, igen.

Jag är två delar. Splittrad mitt itu. På något annat sätt kan jag inte beskriva det. Det är som om det sitter en ängel på min ena axel och en djävul på den andra. Jag vet inte vem jag ska lyssna på, jag vet inte vem som har rätt eller fel, de båda kanske har rätt, de båda kanske har fel? Jag dras mellan två tankar, två känslostadier, två val…

Ängeln tycker att allt är alla andras fel. Det är mig det är synd om, det är jag som borde få vara lycklig. Alla har behandlat mig illa, jag har bara varit på fel tillfälle vid fel plats. Ängeln tycker att jag ska fortsätta tycka synd om mig själv eftersom att det är sant. Jag har aldrig behandlat någon illa, jag har aldrig varit delaktig i något utav det som har hänt, ingenting är mitt fel, det är alla andras fel.

Ängeln tycker att jag ska hata världen, förkasta världen, ta sönder världen som den tog sönder mig. Jag ska lämna alla jag älskar bakom mig och gå vidare ensam för det är bara jag som spelar roll. Ängeln tycker att egoism är det enda rätta, att det enda rätta är att bry sig om sig själv och strunta i alla andra. Ängeln försöker trösta mig, försöker berätta för mig att jag ska ligga hemma och gråta när det sägs att jag ska vara i skolan, det är okej att ligga hemma och gråta och ignorera alla andra. Det är okej att bete mig hur jag vill bara för att jag är ledsen.

Det är alla andras fel.

Djävulen tycker att allt är mitt fel. Det är inte alls mig det är synd om, jag är den som minst förtjänar att vara lycklig. Jag har behandlat alla jag älskar och bryr mig om illa, jag har låtit mig själv vara vid fel tillfälle vid fel plats. Djävulen tycker att jag ska göra slut på mitt elände och ta livet utav mig för världen vill inte ha mig. Allt är mitt fel och jag är den enda som är skyldig.

Djävulen tycker att världen hatar mig, att jag borde hata mig själv lika mycket som världen. Jag ska ta sönder mig själv och låta andra ta sönder mig för att utplåna mig själv. Det finns ingen som älskar mig, det finns ingen som jag älskar för jag är värdelös och jag är patetisk. Det enda rätta är att göra slut på mig själv och ge det som en gåva till alla andra. Djävulen sticker mig med sin treudd, försöker sticka in att jag ska ligga hemma och gråta när jag borde vara i skolan för det är ingen som bryr sig ändå, det spelar ingen roll hur mycket jag ignorerar alla andra och beter mig hur jag vill för ingen bryr sig om MIG. Det är ingen som märker när jag är hemma ändå, det är ingen som ser mig.

Det är mitt fel.

Vem ska jag lyssna på? Ska jag lyssna på mig själv? Vad tycker jag? Jag vet inte. Det enda jag vet är att det är någonting mittemellan… på något sätt. Jag älskar andra, jag vill inte skada någon annan men jag vill inte skada mig själv heller. Finns det inget annat sätt? Jag vill vara glad, jag vill kunna visa vem jag är utan att misär ska komma emellan, jag vill kunna berätta för folk att det här är mina drömmar, det här är mitt mål, det här är JAG och jag är faktiskt en bra människa EGENTLIGEN. Jag vet att ni ser mig, jag vet att ni inte är blinda eller döva längre, jag vet att det finns hjälp där ute, eller? Jag tycker samtidigt inte att varken ängeln eller djävulen har rätt… Eller har de? Alltid detta tvekande, att inte veta vad jag ska göra. Jag har ingen aning.

Det enda jag vet är små punkter.

Punkt nummer ett: Jag vill inte göra andra människor ledsna, jag vill inte vara till besvär för dem.

Punkt nummer två: Jag vill vara glad och må bra, jag vill att alla omkring mig ska vara glada och må bra också.

Punkt nummer tre: Jag vägrar tro på att det här är någonting som går över av sig själv. Jag är trött på att vänta, jag är trött på att inte veta.

Punkt nummer fyra: Jag vägrar tro på att det finns någonting som kallas för ondska förutom Satan själv dvs.

Punkt nummer fem: Jag behöver hjälp."

Jag älskar så många så jag kan inte skriva upp alla namn, så jag säger det till alla som jag känner som läser det här. Jag älskar er och jag ska må bättre snart. Jag ska inte vara till besvär mer. Förlåt.

00.25

Har inte haft så mycket att skriva om de senaste dagarna... inte funnit några ord som riktigt förklarar och jag är så trött på att skriva deppiga blogginlägg, men vad har jag annars att skriva om? Kan inte direkt säga att jag lever ett särskilt intressant eller givande liv... det låter förbannat sorgligt men det är faktiskt helt sant. En av mina största drömmar har gått i uppfyllelse och det är att leva som en normal tonåring och det gör jag, på sätt och vis. Jag umgås med kompisar, min pojkvän, går i skolan och håller mig undan från destruktiva saker så som alkohol och fester... Jag tycker det är kul att dricka ibland men jag skulle nog aldrig kunna klara av att börja festa igen, jag kommer nog aldrig att bli en sådan människa som dricker och festar varje helg. Det tillhör inte...

Jag vet inte om det bara är pms eller om det faktiskt är någonting som är fel den här gången, men det frågar jag mig själv hela tiden. Skyller jag bara på pms eller är det så? Usch... jag vill inte känna såhär permanent, jag kan hantera någon vecka i månaden men det har varit för många veckor nu, men tiden går kanske för snabbt och jag hänger inte med? Känns som om jag står still.

Jag vill inte ta studenten. Jag vill inte ut i arbetslivet. Jag vill inte bli vuxen.

Jag har slösat bort så många chanser, förlorat så jävla mycket tid och nu när jag märker hur mycket jag har missat och allt det jag har förlorat på vägen så vill jag bara skrika. Skrika av förtvivlan för jag ångrar allt. Jag ångrar allt och om jag bara kunde så skulle jag vrida tillbaka tiden och göra om allt på nytt, göra det rätt och göra det bra.

41 q test.

http://se.41q.com/typ.41q?p=24583151

Roligt test :D

Din personlighetstyp:

Logiskt sinnade, kreativa tänkare. Kan bli mycket entusiastiska över teorier och idéer. Strävar ofta att bringa klarhet i teoretiska frågor. Värderar kunskap, logik och kompetens mycket högt. Tystlåtna och reserverade. Svåra att komma inpå livet. Individualister. Ointresserade av ledarskap och makt. Deras analytiska förmåga gör det lätt för dem att upptäcka samband som andra inte ser. Fungerar bäst när de uppmuntras att använda sin fantasi och förmåga till kritiskt tänkande.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Fysiker, kemister, biologer, fotografer, strateger, matematiker, universitetslärare, programmerare, animatörer, tekniska skribenter, ingenjörer, jurister, brottsplatsutredare, skribenter, artister, psykologer, systemvetare, utredare, besiktningsmän, lantmätare.

Länk till testet: http://se.41q.com/

Blind.

Frågeformulär!

Här kan ni som varit/är självdestruktiva ladda ner ett frågeformulär till min dokumentär om självskadebeteende.

http://www.speedyshare.com/files/27428659/Fr_geformul_r.docx

När ni fyllt i formuläret så kan ni maila det till blinktoes@hotmail.com och skriv "Frågeformulär" som rubrik för annars kan mailet försvinna bland all skräppost och sånt som kommer in.

Skulle betyda jättemycket om så många som möjligt ville fylla i det här! Gärna längre och genomtänka svar också!

Om ni vill vara anonyma behöver ni bara fylla i eran ålder och jag väljer sedan ut olika svar som jag ska läsa upp och visa i dokumentären.

Lycka? Bawh.

Vem bestämmer vem som ska få må bra och vem som ska få må dåligt? Får man något speciellt kort vid födseln? På något sätt låter det vettigt om såna här saker är förutbestämda. En gyllene biljett, varannan baby får den... Du ska må bra, du ska inte må bra, du ska må bra, du ska inte må bra... För visst hade det varit mycket lättare om det nu fanns någon att skylla på? Om man visste att man inte hade den där gyllene biljetten så skulle man veta roten till sin olycka och acceptera den istället för att sträva efter något mer. Inuti mig känner jag att jag aldrig fick någon gyllene biljett... men jag kan inte vara säker, jag kan inte veta om jag ska må såhär för all tid eller om det kommer att gå över. Jag kanske bara har tappat bort min biljett och hittar den sen? Utan det hoppet hade jag inte funnits, hoppet är allt jag har. Hoppet om att det någon gång kommer komma någon till min dörr och säga "nu ska du må bra" och knäpper med fingrarna så poff är jag en utav de vanliga, lyckliga människorna.

Vi kanske själva ansvarar för vårt eget mående, men vem väljer medvetet att vara olycklig eller ledsen? Det skulle vara så hemskt om jag fick veta att all denna misär, all denna smärta endast är något som pågår i mitt huvud, ett hjärnspöke, det är ingen annans fel förutom mitt eget. Hur gör man då? Hur går man vidare? Med den skulden i bröstet, hur gör man?

Det finns så mycket som jag ångrar att jag såg, ångrar att jag sa, ångrar att jag hörde, ångrar att jag gjorde, hur kunde jag? Hur kunde jag? Det finns så mycket jag önskar att jag kunde glömma. Jag tror inte att jag förtjänar någon gyllene biljett, det finns det nog få som gör...

Om det finns en himmel så kommer jag nog inte att få komma in. Jag kan känna det redan nu, besvikelsen som slår mig när Sankte Per berättar att himlens portar är låsta för mig. Mitt namn står inte på listan och jag får inte komma in. Besvikelsen som skulle kunna jämföras med när någon man älskar plötsligt har "det där" samtalet, så oförberett, så oväntat, så oförståeligt men efter ett tag... efter ett tag förstår man att allt var ens eget fel. Mitt fel, bara mitt fel. Mitt fel.

Svengelska ordlistan.

Här är den svengelska ordlistan för alla er som inte lärt sig svengelska än. Skapad utav Jonna (Jone) och Nanna (Nann) med lite hjälp utav Lina (Line) and Kitt (Kitty). Skriven 03.33 en lördagkväll. För extra underhållning uttala alla orden högt när du läser.

Trap = trappa
Take = tak
Stake = staket
Bile = bil
Busk = buske
Tred = träd
Mattpiske = mattpiska
Stoperain = stupränna

Pape = pappa
Mame = mamma
Brore = bror
Syst = syster

Kill = kille
Flick = flicka
Kvine = kvinna
Mane = man
Gubb = gubbe
Tent = tant
Kearing = kärring

Prutting = prutta
Fising = fisa
Hosting – hosta
Skratting = skratta
Fnissing = fnissa
Snarking = snarka

Slide = slida
Fitt = fitta
Snope = snopp
Pungs = pungar
Nagles = naglar
Fings = fingrar
Tutt = tutte

Loke = lök
Djord = jord
Blum = blomma

Ostboags = ostbågar
Bananaload = bananlåda
Kudd = kudde
Teck = täcke
Pet-flask = petflaska
Toafla = toffla
Gardins = gardiner
Fructskale = fruktskål
Glaze = glas
Posklilje = påsklilja
Lightstake = ljusstake
Hoagtale = högtalare
Croke = kruka
Tavle = tavla
Lampscarm = lampskärm
Lampcnape = lampknapp
Slade = sladd
Gaids = godis

Keypig = nyckelpiga
Graise = gris
Rata = råtta
Damerata = dammråtta
Fask = fisk
Cate = katt
Mire = myra
Shellbage = skalbagge
Oarm = orm
Spindle = spindel
Heast = häst
Fair = får
Haine = höna
Nosehearing = noshörning
Pisemire = pissmyra
Canin = kanin
Marswine = marsvin
Rev = räv
Earn = örn
Shellpade = sköldpadda
Grode = groda

Kleds = kläder
Strump = strumpa
Traje = tröja
Line = linne
Bycks = byxor
Troses = trosor
Kalesongs = kalsonger
Titthale = BH
Loavtraje = luvtröja
Koft = kofta
Handsks = handskar
Muss = mössa
Vants = vantar
Capp = kappa
Kloke = klocka
Earhang = örhänge
Hearlures = hörlurar (påhittad utav Emma)
Djack = jacka

Cnull = knulla
Samelage = samlag
Faine = fan
Djevls = jävlar
Hailwait = helvete
Skite = skit
Base = bajs
Reinbase = rännskita

Videor på jordbävningen.

När Thailand träffades utav en tsunami för flera år sedan så låg den jordbävningen 3.3 på richterskalan (som mäter jordbävningar.) Den här jordbävningen i Japan låg på 8.9 på richterskalan, så ni kan ju tänka er hur allvarligt detta var och vilken tur att Japan är så väl förberett på stora jordbävningar så deras hus klarar av sånt här och alla har blivit utbildade i skolan om hur de ska göra under en jordbävning sen 1920 talet.


Föööör skön snubbe som filmar, marijuanaplantor och allt, men här ser man ändå hur mycket det skakade.


Video på tsunamin.


Ännu en video på tsunamin.


I en affär.


Här med i en affär.


En hemma-video.

Jordbävning/tsunami i Japan.

Igår vaknade jag utav att mobilen ringde hejvilt och jag, som vanligt, svarade inte utan satte mobilen på ljudlöst och somnade om. Då hör jag hur någon ringer på dörren och vår ringklocka är ganska extrem, och någon trycker som en galning på den. Det var Lina som kommit hem till mig och berättade direkt "det har varit en jordbävning i Tokyo" och jag tänkte direkt "hon skojar bara" så jag svarar nyvaket "nej..." och går in i mitt rum igen, haha. Men sen sätter vi på nyheterna. Då kollar jag också mobilen där pappa skickat sms och sagt "oroa dig inte när du läser om japan, det är ingen fara." Men lättare sagt än gjort. Som ni vet så bor min syster i Tokyo och har bott där sen januari och med allt som skrivs och sägs i nyheterna så är det svårt att veta hur det har gått för henne. Jag blir först jätteorolig i kanske 1-2 minuter men sen får jag ett sms till ifrån pappa "har fått ett sms från Emma, allt är okej." och han skrev det även i hennes logg på facebook där alla frågar hur det är med henne. Det var väldigt orolig där ett tag men jag sov bort den mesta oron på morgonen där... Som tur var.

Jag kan knappt föreställa mig vilken panik mamma, Mange och Oskar kände när de var i Spanien och fick reda på nyheten, eller hur farmor, mormor eller morfar kände. Pappa berättade att farmor som aldrig ringer till hans mobil i vanliga fall, hade gjort det igår. Jag skriver inte att pappa känt panik eftersom han nog är den mest lugna och "resonable" personen jag känner och han tar nyheterna med ganska stor nypa salt.

Min syster har berättat hur det var i sin blogg och det är riktigt obehagligt att läsa. Svenskar förstår inte att sånt här händer eftersom det aldrig varit en naturkatastrof i Sverige, vi tror att det bara händer på film och att det aldrig kommer hända oss själva. Tänk dig att du åkt ensam till ett land som pratar väldigt dålig engelska, utan din familj eller någon som du känner och när du inte ens hunnit vänja dig så kommer det en jordbävning och tsunami där du befinner dig, och du har ingen aning om hur du ska bete dig eller reagera. Som tur var är min syster den starkaste utav oss syskon, jag själv hade nog svimmat haha, och trots att hon är stark så tyckte hon att det var det hemskaste hon varit med om.

Här finns inlägget där hon berättar http://msfriskylady.blogg.se/2011/march/jordbavning.html#comment och jag råder alla att läsa.

Ifrån inlägget:

"Vi började gå men han bara en liten bit innan vi ser hur massa människor skyndar sig ut ur alla byggnader. Jag förstår först ingenting men känner då plötsligt hur marken skakar och tänker jordbävning. I två dagar i rad har vi känt små små jordbävningar men den här var som sagt väldigt stor. Folk sprang ut på gatan i panik, skrek och grät. När japanerna blir rädda då vet man att det är illa...Jag tog tag i Kaja och visste inte vad jag skulle göra, blev så himla rädd. MARKEN rör sig liksom. Kraftigt. Så att man fick stå och hålla i sig. Folk tittade hela tiden upp mot byggnaderna som stod och skakade och svajjade. Det lät som om de skulle rasa vilken sekund som helst... usch, det ljudet var hemskt. Det var som en scen ur en film, precis så. Sen kommer plötsligt vår lärare Kubota-sensei springandes, även hon väldigt rädd, och säger Kaja-san, Emma-san, Sam-san だいじょうぶ、det är ok, vi går tillsammans till evakueringsstället. Marken slutar skaka och vi står där en stund. Jag vänder mig mot Kaja, kramar om henne och känner hur tårarna kommer.. Jag har aldrig varit så himla rädd. Vi stod båda och skakade. "

Läs där, och jag har sett att vissa inte förstår hur hemskt det är att ha en familjemedlem där, och jag har sett hemska och okänsliga kommentarer om katastrofen. Jag tycker synd om er som inte kan sätta er in i andras situation eller förstå hur hemskt det här faktiskt är eller vilken oro min familj har känt. Man behöver inte bry sig men man kan visa respekt till dem som varit med om det här och de som förlorat anhöriga i Japan, visa även respekt till Japans befolkning. Respekt kan alla visa, hur cool och "careface 4-chan-ig" man än är.

Ny hårfärg!

Yeah well... är ni förvånade? xD hahahaha. Hade ju köpt 3 st Stargazer Baby pink förra månaden för att fixa det här håret men inte gjort det förrän nu ^^

Tycker det är supersnyggt!!!! :D Förmodligen det snyggaste håret jag haft någonsin... faktiskt... (nu menar jag det också) förutom kanske i somras haha ^.^

Charlie Sheen.

Snälla lilla älskade Charlie-gubben, vad har världen gjort med dig? Grymt obehaglig video, jag själv grät nästan när jag såg den eftersom jag tyckte det var så himla hemskt och sorgligt att se hur någon så framgångsrik kan falla så snabbt. Han ser ut som någonting hämtat ur en Tim Burton-skräckis, det ser nästan overkligt ut. Fruktansvärt hemsk... Att han dessutom ser så hemsk ut i en webcam där hans ansikte oftast är överexponerat och kritvitt så ser man ändå hur förstörd han är. Han ser äldre ut än sin pappa, mycket äldre. Usch.

http://www.ustream.tv/recorded/13167959

Velvet 69 - Don't.

Don't believe what I tell you
Don't believe what I say
Don't buy what I sell you
I'll never change
Don't look at my picture
Don't read what I write
Don't like what I show you
I'm dead inside
I could kill myself now
Cause I'm dead anyhow
In between love and hate I'm fading away
I could kill myself now
Cause I'm dead anyhow
In the end you'll see that nothing really matters at all
I'm just a lie
I don't belong
All this time I tried so hard
But I'm nothing strong
I'm not myself
I've turned to rain
But the harder I try
the more I'm fading away
One two three four
Be with you forever more
Five six seven eight
Be the one you love to hate
Don't think that you own me
Don't think that I care
Don't think that you know me
I'm someone else
Don't think that you see me
Don't think that I feel
Don't think that you need me
I don't exist

Quote.

"Den ler åt ärr, som har aldrig har känt ett sår."

Romeo och Julia

Praktik.

Skönt att jobba hemma med praktiken, jag får faktiskt saker gjorda om jag bara lägger fan till och det går bättre de här 3 veckorna och har redan fått mer gjort dessa veckorna än hos förra praktikplatsen :/

Idag har jag hjälpt till med en planering i Excel fast jag failade... Juni och Juli fick visst 31 dagar vilket blev fel så jag får göra om det imorgon, haha.

Konverterade ppt filer från en gammal grafisk profil till en ny (de byter design, logga, namn hur som helst så då måste man ändra designen i PowerPoint på grafiska profilen) och sedan har jag gjort lite namnskyltar men är inte klar med dem. Ska fortsätta imorgon.

Imorgon åker EMO (hah, Eva, Mange och Oskar) till Spanien i en vecka och jag blir ensam. Mina planer är att lyssna på Marilyn Manson och sjunga högt till, jobba med praktiken och projektarbetet, laga mat ENSAM!!!!!, mysa med Kitty och göra klart Emmas födelsedagspresent.

Saknar er!

Och jag saknar alla andra i skolan, saknar skolan i allmänhet.

Vill inte ha praktik.

(bara jag som märker att någonting definitivt är riktigt jävla fel med mig? jag saknar skolan, jag kan inte gunga... herregud... jag kanske är besatt?)

<- miim och siiiimon

Insanity/PMS?

Varit ganska snurriga dagar... jag vet inte vad som pågår inuti mig just nu men jag har tappat lusten till allt. Jag får flashbacks ifrån det förflutna, jag är inte det minsta kreativ eller fantasifull, jag känner mig inte levande på något sätt...

Jag kan inte ens lyssna på ljudbok när jag ska gå och sova för det låter bara som oljud. Jag har ingen lust att se på några filmer eller serier och tröttnar efter 30-45 minuter in i varje film, det känns som om de saknar mening och betydelse och att de inte speglar någon som helst verklighet. Jag kan inte relatera till någonting längre, det har jag alltid kunnat göra vilken film det än gäller. Jag har inte varit ute och gungat som jag brukar, inte ens det har jag lust till (herregud något är verkligen fel...) och jag har tröttnat på all musik jag har, i stort sätt.

Igår var den enda gången på länge som jag kände någonting. Jag låg med händerna för öronen med knäna upp till hakan, snälla låt det inte bli som förut. Jag gör allt bara det inte blir som förut, jag vägrar ha det som förut. Jag sminkade mig, tog lite bilder, försöker fly på alla möjliga sätt men det gick inte. Som varje gång när jag får sådan ångest så blir jag fnittrig och nästan obehagligt glad, som en galen knarkare ungefär. Sen kom det där tysta, hemska humöret igen.

Jag ber om ursäkt Hampus, min finaste älskade Hampus att jag har varit så off men jag vet inte hur jag ska förklara det. Jag har ingen ork bara... vill bara ta en paus ifrån allting och komma tillbaka starkare än någonsin. Du vet väl att jag älskar dig? Att jag älskar dig så himla mycket? För det gör jag verkligen. Jag vill inte träffa dig och vara på det här humöret för jag vet att det bara kommer förstöra mellan oss, jag känner det inom mig att jag förstör. Jag vill inte förstöra någonting så jag drar mig hellre undan. Jag älskar dig lika mycket som innan, mycket är osäker på men det är jag säker på. Jag älskar dig, förlåt jag älskar dig.

Jag är ganska rädd inför min födelsedag också... jag vill inte bli äldre. Jag är som Peter Pan, jag vägrar växa upp. Jag fyller 19 och jag sover fortfarande med ett gosedjur i famnen.

Saknar dig.

Det kommer alltid finnas vänner som går och vänner som stannar. Ibland är det så att vänner som gått finns kvar, som om de är fastnålade i hjärtat på mig. Vissa människor gör en sådant intryck, som aldrig tycks försvinna. År har gått men ändå känns det som igår då vi var som yin och yang. Jag har försökt att lappa ihop det sista som fanns kvar men hur mycket jag än försöker dras vi åt olika håll i livet och så är det väl ibland, man är inte alltid på samma stadie, alla människor utvecklas. Jag är inte 16 år längre och det är inte du heller. Jag ljög aldrig när jag sa att jag alltid skulle finnas där, för jag finns här fortfarnade, jag vill bara inte försöka förgäves.

Jag har velat skriva det här så länge men inte funnit de rätta orden. Du gjorde mig till en bra människa när jag var som sämst, jag har gjort dig illa och det vet jag och jag önskar att jag kunde bevisa för dig nu vem jag är nu, hur mycket bättre jag faktiskt har blivit. Jag önskar att jag hade valt en annan väg än den väg jag valde, att jag slutade med drogerna, med det självdestruktiva, att jag slutade dra ner dig även om det aldrig var min mening, att jag hade försökt lite hårdare. Du var en av de få som jag faktiskt aldrig pratade illa om, dina hemligheter ligger fortfarande låsta inom mig och det går knappt en dag utan att jag tänker på dig. Det spelar ingen roll vad som har hänt, jag önskar dig all lycka i livet och när som du väljer att prata med mig igen så finns jag här, jag sviker dig aldrig igen som jag gjorde då.

I will never let you fall (let you fall)
I'll stand up with you forever
I'll be there for you through it all (through it all)
Even if saving you sends me to heaven

Sjuk och Torkel i knipa.

Har gått o blivit magsjuk på något sätt... Då finns det inte mycket o göra förutom att kolla på Torkel i knipa (som för övrigt är en utav de bästa och roligaste filmerna jag har sett), dricka cola och vila.

Bra krönika av Alexander Erwik.

http://www.finest.se/articles/article.php?aid=7056

"Vad skönt för tjejer som Leone Milton som slipper sätta sig in i vad som driver tjejer till självsvält när man kan lägga skulden på Kissie. Kissie har blivit symbolen för unga tjejer som mår dåligt eftersom vi tolkar henne som en tjej som inte mår speciellt bra. Milton och co borde istället ta ett snack med tidningar som Veckorevyn för att hitta svar på sina frågor."

"En tjej med en bra självbild som surfar in på Kissies blogg börjar inte plötsligt analysera sitt eget värde för att sedan komma fram till att hon är för tjock. De tjejer som gör det måste sakna en grund som fram för allt etableras i barndomen. Jag känner några tjejer som har haft anorexia. Ingen av dem har påverkats av att Kissie äter barnmat. Istället har några av dem växt upp med en mamma som sprungit hos plastikkirurgen som vi andra går på ICA, andra har haft en obefintlig eller dålig relation med den ena eller båda föräldrarna, andra har haft en materiell rikedom men en totalt kärlekslös barndom. Ett flertal har växt upp med en känsla av att inte vara sedda."

Cuteness overload - Big Cat Rescue.

* Big Cat Rescue är den största ackrediterade fristaden i världen som helt ägnades åt misshandlade och övergivna stora katter.
* Den ideella fristaden inleddes 1992.
* Fristaden är hem för mer än 100 exotiska stora katter
* Katterna på Big Cat Rescue är här av olika skäl, bland annat:
- Övergivna av ägarna som felaktigt trodde att de skulle bli bra husdjur
- Missbrukats av ägarna för att tvinga dem att uppträda
- Pensionerade från att ha uppträtt
- Räddas från att slaktas för att göra pälsar
- Räddade som spädbarn efter jägare dödade deras mammor
* Big Cat Rescue har 16 arter av katter, av vilka många är hotade eller utdöda nu i naturen, bland annat:
- tigrar, lejon, leoparder, pumor
- Bobcats, Lynx, Servals, Ocelots, Caracals
* Big Cat Rescue mission är att tillhandahålla bästa möjliga hem för djur i vår vård och försöka stoppa flödet av exotiska katter som behöver fristad genom att utbilda allmänheten om den svåra situationen för djuren och stödja starkare lagar för att skydda dem.
* Den icke-vinstdrivande organisation är:
- Ackrediterade av global federation av fristäder
- certifierade av oberoende välgörenhetsorganisationer av Amerika som "Bäst i Amerika Charity"
- medlem av Världshandelsorganisationen Society for skydd av djur
- fått 4 stjärnor (högsta betyg) av Charity Navigator för sund finansiell förvaltning
* Centret ligger på 55 tunnland i Citrus Park-området i norra Tampa.

Finns videor att se här http://www.youtube.com/user/BigCatRescue

Facebook .http://www.facebook.com/bigcatrescue?ref=nf

Myspace http://www.myspace.com/1bigcatrescue

Twitter http://twitter.com/#!/BigCatRescue

Hemsida http://www.bigcatrescue.org/site/

Håret i olika ljus.

1. Badrum utan blixt

2. Sovrum med blixt

3. Trapphuset utan blixt

4. Sovrum utan blixt

5. Hall utan blixt

6. Sovrum med blixt

Och på så sätt ser man hur färgen ser ut - i alla olika ljus! Bara dagsljus som fattas men det får bli imorgon :P

Är så sjukt nöjd! Trodde inte det någonsin kunde bli såhär bra igen med mitt hår, är jätteglad! :D

Hår äntligen klart!

Onsdag.

Märkt att statistikmätaren inte riktigt stämmer. Det ska vara 65 besökare på 2 dagar inte 1 dag... Hm. Får fixa det. Edit: Fixat.

Igår träffade jag Emma som bor en bit ifrån mig. Vi gick runt i stan eftersom vi skulle hämta hennes iPhone, sen pillade vi med den med spänning upptäckte att de glömt skicka med en liten nål som man ska öppna simkortsgrejen med :P Så vi gick hem till mig och löste det... Vi färgade också Emmas hår brunt och mitt lite blondare, och under tiden upptäckte jag att vi avslutade varandras meningar lite grann, vi är faktiskt väldigt lika i tankesättet. Vi kollade också på Harry Potter och fången från Azkaban, Ray William Johnson videos, CapnDesDes videos och lite Anders och Måns. Vi hade jättetrevligt trots att vi råkade bli utelåsta när vi var ute och rökte och var tvungen att knacka på ett fönster där Emmas granne låg och sov... men vi fick komma in iallafall.

Jag är nu lite blondare och det är mycket finare! En jämn blond färg helt enkelt, kanske visar bild sen. Hoppas mitt löshår har kommit idag!!!!

Red - Forever

I try to run, I try to hide from a voice I couldn't
satisfy
That was me, Always needing more
And letting go of all I had before
Cause it feels like the end
A wound that I can't mend
I just can't fight any longer
You waited 'til I sobered
You came when You knew that the game was over
I didn't even want to be found

But You chased me down and broke in just when
I was done believing
Spun me 'round so close now
I can feel You breathing
Sunlight burns inside and
I feel so alive and
Help me now, tell me how
How can this last forever, forever

I ignored the signs, opened every door
But I couldn't find what I searched for
I try to fight but I turn and run
Every move I make is the wrong one
You patiently waited for my next mistake
I know it won't be much longer
You waited 'til I sobered
You came when You knew that the game was over
I didn't even want to be found

But You chased me down and broke in just when
I was done believing
Spun me 'round so close now
I can feel You breathing
Sunlight burns inside and
I feel so alive and
Help me now, tell me how
How can this last forever

You gave me so much more
Than I could ever ask for
But I turned and followed
A Road that left me hollow
And still You waited for me to come back home
You brought me home....

But You chased me down and broke in just when
I was done believing
Spun me 'round so close now
I can feel You breathing
Sunlight burns inside and
I feel so alive and
Help me now, tell me how
How can this last forever, forever

Ångest.

Sucker love is heaven sent.
You pucker up, our passion's spent.
My hearts a tart, your body's rent.
My body's broken, yours is bent.

Like the naked leads the blind.
I know I'm selfish, I'm unkind.
Sucker love I always find,
Someone to bruise and leave behind.

All alone in space and time.
There's nothing here but what here's mine.
Something borrowed, something blue.
Every me and every you.

Every me and every you.

Every me.

Mensväääärk.

Nu när jag märker hur många läsare jag faktiskt har så blir det plötsligt mycket roligare att blogga :P Statstiken har gått upp ifrån 0-1 per dag till 30 per dag vilket är helt otroligt.

Idag mår jag inte alls bra, jag har så jävla mycket mensvärk... borde verkligen göra någonting åt det men ppiller hjälper ju inte.

Skulle egentligen ha gått på mattestugan idag men måste nog skippa det med tanke på hur dåligt jag mår. Det suger egentligen för jag skulle verkligen ha behövt det men ibland kommer det sådana här förhinder och då blir jag så ledsen.

Nu ska jag vila och kolla lite mer Big bang theory, är grymt hungrig men är rädd att om jag äter någonting så kräks jag :(

Min mp3lista!

Tänkte ta mig fritiden och skriva min mp3lista! Jag skriver inte alla låtar men alla artister och hur många låtar jag har utav dem i mp3n. Det är kanske intressant och se vilka band och artister jag lyssnar på just nu :)

Agonoize - 9 låtar

Aesthetic Perfection -9 låtar

And one - 5 låtar

Assemblage 23 - 7 låtar

Backstreet Boys - 6 låtar

Blink 182 - 9 låtar

Britney Spears - 4 låtar

Centhron - 5 låtar

Combichrist - 2 låtar

Deathstars - 9 låtar

Depeche Mode - 3 låtar

Die Sektor - 2 låtar

Dimmu Borgir - 2 låtar

Eluveitie - 3 låtar

Equilibrium - 3 låtar

Glasvegas - 3 låtar

IAMX - 3 låtar

In Flames - 6 låtar

I:Scintilla - 4 låtar

Icon of coil - 3 låtar

Marilyn Manson - 12 låtar

Nachtmahr - 6 låtar

NSync - 3 låtar

Pain - 2 låtar

Panzer AG - 4 låtar

Papa Roach - 2 låtar

Pendulum - 3 låtar

Placebo - 11 låtar

Psyclon Nine - 3 låtar

Rammstein - 16 låtar

SexyDeath - 8 låtar

Sturm und drang - 2 låtar

SUM 41 - 3 låtar

Takida - 2 låtar

t.A.T.u - 3 låtar

The Birthday Massacre - 8 låtar

The Dandy Warhols - 2 låtar

The Smiths - 3 låtar

William Control - 10 låtar

Xentrifuge - 2 låtar

Zeromancer - 2 låtar

Jag har även någon enstaka låt av t.ex. Nordman, Wumpscut, Mayday Parade, Oskar Linnros, Markus Krunegård osv.

FF!

Nu är statistikmätaren fixad :P

Har ljusat upp håret lite! Vill ju få det naturligt ljusblont. Jag blandade hälften utav blekmedlet med balsam och hade det i tjugo minuter. Det blev jättebra!

Har inte så mycket att skriva om och det känns inte bra... Men har inte haft så mycket fri tid (ja det ska vara fri tid och fritid.) Men det ska nog lösa sig bättre nu :)

Den 8 mars åker min mor, min styvfar och broder iväg till Spanien en vecka och då blir jag ensam hemma. Många undrar varför jag inte följer med dem och det är för att jag inte vill, jag tycker inte att det är kul att resa till varma land. Jag skulle kunna tänka mig USA, Storbritannien och sådär men inte turistorter och turistländer. Jag var i Turkiet när jag var 14 och det var inget kärt minne förutom att jag fick spendera mycket tid med pappa, Emma och Oskar... På så sätt var det roligt, vi spelade kort inne på hotellrummet där air condition-maskinen stod på 18 grader. Det var mysigt men min mobil försvann, en äldre snubbe blev kär i mig på ett nätcafé, en annan äldre snubbe som jobbade som frisör blev kär i mig och följde efter oss på en vespa vilket gjorde att jag mest satt inne på hotellrummet och en annan otrevlig upplevelse bara 3 personer vet om :P... Men det var roligt på andra sätt.

Under den veckan jag ska vara ensam hemma så ska jag verkligen njuta utav att vara ensam, jag och Kitty. Jag ska kolla på filmer på 42 tums teven hela nätterna om jag känner för det, kunna röka på balkongen när jag vill, kunna vara hur högljudd jag vill (till en viss gräns såklart) och bara vara... Själv.

Har blivit ett riktigt Marilyn Manson och In Flames freak på senare dagar... Numera lyssnar jag mycket på I dont like the drugs but the drugs like me, Heart-shaped glasses, System (In flames) och hela deras album Reroute to Remain. Bjuder på musikvideon till Heart-shaped glasses eftersom den är så väldigt fin och Evan Rachel Wood är helt otroligt snygg, som alltid. Evan Rachel Wood och Marilyn Manson är det finaste paret i kändisvärlden, kanske tillochmed finare än Marilyn Manson och Rose McGowan.