tisdag 18 januari 2011
Varför jag gungar.
AMAGAD the moment you've all been waiting for! Ett inlägg om varför jag tycker om att gunga.
Det är ganska känt i Halmstad att det finns en galen brud med ofta galna hårfärger som sitter och kedjeröker med musik i öronen på en gunga ibland. Den här tjejen är då jag och här kommer anledningar och förklaringar:
- I mellanstadiet när jag kände mig utanför brukade jag sätta mig vid gungorna på rasterna eftersom jag inte hade någon att umgås med. Efter ett tag tog jag med mig min CD-freestyle och lyssnade på musik under tiden och jag upptäckte att jag kunde dagdrömma mig bort under tiden och rasterna kändes som fem minuter i mitt eget drömland. När jag sedan blev en i gänget kunde jag ibland neka att umgås med dem på rasterna bara för att få gunga och lyssna på musik.
- Jag är för lat för att gå ut och gå nuförtiden... innan kunde jag istället gå ut och gå men nu.. orkar jag inte, haha.
- Jag gungar oftast på natten vilket gör lekplatsen där gungorna finns min säkra plats ifrån nattens ångest, mörker och mardrömmar. Det blir på något sätt som om jag går in i en zon där allt inom den zonen är tryggt, och jag behöver inte vara rädd för någonting längre.
- När jag gungar så blir det som om jag mediterar eller ja - går in i ett annat sorts tankeläge än tidigare eftersom jag ofta försvinner iväg ifrån verkligheten. Så fort jag känner mig ledsen så går jag till gungorna eftersom jag där kan fantisera ihop scener om hur jag bekämpar monster när jag känner mig svag, får uppmärksamhet när jag känner mig osynlig, är vacker när jag känner mig ful ochsåvidare.
- Det har varit ett bra sätt att kunna komma ifrån mitt rum och den dåliga energin som fanns hemma ett tag och bara vara för mig själv en stund. Jag har fått bra med frisk luft och även sett en del rådjur och en räv - sådana adrenalinkickar om att naturen fortfarande lever.
- Vädret då? Jag går ut i alla väder. Jag har varit ute i 18 minusgrader, jag har varit ute i snöstorm, vanlig storm (jag var ute även när man inte fick gå ut pga någon storm som hette typ Gudrun eller nåt), ösregn, stekvärme, dimma ochsåvidare! Det går ändå bara man har ordentligt med kläder och stark vilja.
- När jag gungar kräver jag ultimate privacy och vill inte bli störd utav någon eller något, det är därför jag inte tycker om barn eftersom de ofta kom och störde mig när jag gungade på frennarp, där jag bodde tidigare. De kastade även pinnar och stenar på mig, klottrade på staketet att jag var emo och deras föräldrar skällde ut mig och lämnade lappar för jag rökte vid lekplatsen. Lol. Det går inte lika lätt att gunga när jag har en kompis med mig eftersom jag känner mig distraherad men det kan gå om det verkligen behövs.
- Varför röka? Eftersom jag är rökare och tycker det är gott att röka så har det bara blivit en sådan grej som hör till... En cigarett lugnar ju också ner ångest.
- När jag gick på BUP och Althea ungdom så blev att gunga en del av min terapi, eftersom de märkte vilken effekt det hade på mig. När jag mådde som värst så kunde jag ibland istället för att skära mig gå ut och gunga.
- Hur får jag plats på gungan? Jag är för lång och för gammal för att sitta som vanligt på en gunga så jag sitter över hela gungan helt enkelt - om det går att beskriva. Med rumpan på ena halvan av däcket och med knäna över andra halvan. Har säkert någon bild på det någonstans... Hittade bild som finns här jämte (bilden är ifrån 2006, haha)
Det är ett tips jag väldigt mycket rekommenderar om man har mycket ångest - gå ut och gunga! Ta med mp3n och sätt er och bara dröm er bort - det kommer säkert fungera på er också :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar